Elsa Skagerberg

Klassisk musik i ett rum som är större än ljuset! Klockan är runt elva och ja, det har äntligen hänt, väggen är riven. Alla väggar är borta. Det enda som är i ordning är sängen, den är bäddad. Allt annat är för mig att få fixa, men med hjälp av starka nävar, kärlek och lite Ikea så ska det underbara lilla problemet bli ett minne blott. Tänk om livet gick i omvänd ordning? Pappa står i mitt nyöppnade rum och vill åka tillbaka i tiden. Det vill inte jag! Kanske högst till mellanstadiet. I mellanstadiet gick man på disco, beställde "happy meals" och frågade chans. "Får jag chans på dig?" Oftast bad man sina bästisar att fråga på killen man var förtjust i. Pappa berättar att tiden går, hela tiden. Vad du än gör så går den. Man kan uppenbarligen inte stoppa den! Men man kan alltid lura den. Man kan riva en vägg som inte fanns i mellanstadiet, man kan fråga chans. Nu fattas det bara happy meal, möbler, färg och lite disco sen är jag redo att leva om från 11 igen.

När en psykiskt störd människa, är psykiskt störd, då är allt som det ska. Söndag igen, hej, hej. Det är så här dagen efter dopparedagen känns. Söndag igen, hej, hej. Jane Austen mfl, vill inte sammarbeta. Söndag igen, hej, hej. Sephora ligger på bordet. Söndag igen, hej, hej. Jag vaknade och slöt sen ögonen igen. Söndag igen, hej, hej. Foten är fortfanade ur funktion och mitt liv som utarbetat psykfall har precis startat. Söndag igen, hej, hej. Om det ska fortsätta så här så stannar jag i mitt förbarmade hem. Söndag igen, hej, hej. Vakna igen, vakna och börja om! Söndag igen, hej hejdå. Bitte schön, söndag.

I morgon blir det 8°C utomhus och sol. Igår åt jag glass med kolasås och cyklade på min väg till skolan. I almanackan står det nu Mars och jag är redo. Nej, vänta. Jag är mer än redo. Jag har varit redo i minst tre månader nu, jag är dunderladdad! Så backa inte ur nu, för det krävs två för att få jämnvikt på vårens gungbräda!

Varför är du tyst? Betyder det att du inte har något att säga, eller är det tvärtom? Idag började skolan igen efter ett sportlov som lämnat mig för snabbt. Potatisbullar. Lika näringslösa som dagen i sig. Fast det finns ju alltid saft, saft gör det sötare. Marie skriver ett tal om vänskap. Hon frågar mig vad det är och det får mig att tänka. Stämmer svaren man får på Google eller är det moraliska en lögn? Jag älskar att vara din vän men jag hatar att erkänna det. Stanna tiden och titta Elsa! Fast jag har fastnat. Jag kan inte se längre! Jag har, vad heter det nu, tunnelseende. Jag hör inget heller, för du är tyst. Potatisbullarna viskar och du bara ler! Vad fan har ni ihop som inte jag vet!? Temperaturökningen förintar mig, eller är det tvärtom?

Det rinner nagellack på ett finger med mening. Vem bestämde att det skulle hända? Fan. Det går utför och jag är helt enkelt i trans. Rött nagellack på det fula fingret med en lukt som hypnotiserar. Kan du bestämma att rött är blått istället? Är världen Helt pseudo om det skulle hända? Jag ska i alla fall hämta aceton.

Jag vet inte om det var Arlas jordbuggsfil som väckte mig eller om det var telefonen. Jag vet faktiskt inte om jag är riktigt vaken än. Vaknar man någonsin på söndagar? Musiken i bakrunden av min tömda lägenhet känns kuslig. Den vill spela i takt med det jag gör! Eller är det tvärtom? "Är det påsklov snart?" Frågar jag, utan svar. Jag tror att jag ska äta snask i påsk, det är därför jag undrar så ivrigt. Tillfredsställande är att få svar på sina frågor. Det är en skön lycka som sprider sig när ett av ens fånigt öppnade hålrum i hjärnan blir igentäppta med svar. Fast det håller så klart inte, det kommer alltid nya frågor. Det kommer nya söndagar. Ett nytt paket jordbuggsfil. Elsa, gå upp nu! Ok! Jag ska gå upp, snart. Jag vill vakna ordentligt först, om det går.

P.s Mina kläder luktar krut och jag kan inte somna. Jag ligger i fel säng? Bästa presenten från New York är kanske tuschpennorna, fast det borde vara väskan. Sidorna i boken är snart slut. Snart är det alltså dags.
Åh, vad det luktar gott! Fast då säger man att det doftar. Mina kläder doftar krut. D.s

Hej jag heter Elsa och mitt sportlov har varit roligt och bra. Fast så kan man ju inte börja ett inlägg? Fan vad jag skriver och sen raderar! Nu har det gått snart en timme sen jag började på mitt första försök till ett inte allt för avslöjande, deprimerande eller helt osammanhängade inlägg! Det märks att lovet har trängt in i mig. Allt som hade med stavning, svenska grundregler och vett har lixom runnit ut fingrarna på mig. Som TUR ÄR, så har denna lördagkväll nu förvandlats till söndag morgon, sista lediga dagen. "På lovet ska man ta det lungt och sova ut." Ja, helt klart ordnat! "På lovet har man tid att slutföra läxor och andra obehagliga men nödvändiga sysslor:" Nej, helt utvaskat ur minnet, tills nu. Hur kunde jag glömma intervjun till Sceniskt ledarskap? Vill jag ha IG i matte B? Frågorna man ställer sig under sista lovdagen är lika outgrundliga som dom existentiella... Kommer livet gå lika snabbt som sportloven känns? Man vill nästan bli religiös. Fast hur skulle mina metaforer om hur; "loven och livet är lika" se ut, om jag ville mena att det fanns ett paradis efter döden? Efter livet kommer man till paradiset? Efter lovet kommer man till skolan? Jag och Marie såg ett program tidigare idag, en dokumentär. Den handlade om extremt kristna människor som ansåg att Harry Potter vad djävulens kompanjon och att abort borde förbjudas, "det aer mord!" Om man inte sköter sig i livet hamnar man hos Lucifer enligt de kristna religösa. Vem är Lucifer i min metafor? Vart ligger helvetet?
Frågorna hopar sig i takt med minuterna som faller inpå söndagens dygn. Jag tror att jag ville sammanfatta mitt lov genom det här inlägget, men det är redan aldeles för långt. Nöjer ni er med att jag säger att det var bra? Hej jag heter Elsa och mitt sportlov har varit roligt och bra.

Jag behöver minsann åka till något dyrt ställe för att få snygga bilder!

Tre tonårstjejer väntar på tåget och ska precis gå ner för trapporna till perrongen samtidigt som det flyger runt en massa duvor. Bredvid dem sitter en emo-tjej. Tjej 1: Tänk ifall dom har några sjukdomar och smittar oss. Tjej 2: Vilka? Emos? Tjej 3: SPRING! Tjejerna springer fort ner på perrongen. ------> Taget från www.tjuvlyssnat.se<-----------

Idag var det livat. Alla vi unga små ettor och tvåor skulle få gå runt i skolan en hel dag, bara för att kolla på treornas projektarbeten. Inte hade jag en ANING om på morgonen att det skulle leda till: 1. Att jag själv redovisade ett projektarbete och 2. Att jag faktist medverkade i att komma på en(en eller blev det t.o.m tre?) jävligt bra idéer på arbeten att själv ha i trean! Jag kom så klart försent till incheckningen men det var ju ganska väntat. Vi kollade på filmer och dylikt men efter ett tag så slog det mig! Annelie och jag hade nämligen senast igår pratat om att man borde göra en "improviserad" överraskningsföreställning någonstans, bara sådär! Tänk dig att du sitter och äter i matsalen/ åker tunnelbana, och helt plötsligt, börjar någon sjunga! Fler personen hakar på, bildar kör, dans, teaterföreställning! Nån kanske går fram till DIG och sjunger en serenad? Igår var det i allafall mycket tjo och tjimm om det och då slog det mig att "varför inte ha DET som projektarbete"?!? Ett flertal männiksor gillade idén och övningen börjar snarast! Man kan "tänka" sig att "tanken" vi vill sprida är "Vem är egentligen konstig" Är det vi, som sjunger dansar, gör en show och lever i glädjesprudel, eller 'r det människorna som säkerligen buar, skriker "håll käften" eller kanske rentav ringer polisen? Fan vad kul det är att förvåna, skärmma och leka förbjudna lekar. För var går gränsen för det förbjudna? P.sJag borde kanske berätta om när Jag, Liza, Annelie och David Bror Andersson Norlin senare på dagen låtsades ha ett projekt arbete, bjöd in massa jallas och narrades med dem rejält. Men den historien kan bli så lång att jag hellre skriver en sång om den och sjunger den för dig i matsalen/tunnelbanan.D.s

En riktig bigga! Slickat hår och biblioteks rejset

Ja. tack. Hurra! Mitt internet är tillbaka efter 100års väntan! Ja du förstår, anledningen till att jag inte skrivit som jag bestämde mig för att i alla fall försöka göra lite mera, är att min mor och far pajjade min uppkoppling. Mor hade skaffat sig en ny dator som krävde något speciellt modem och så klart så skaffade dom det och så klart så förstörde dom för stackars oskyldiga mig på köpet! Nu har dom trots allt fixat allt igen och med jämna hack i uppkopplandet så fun gerar det igen. Idag pratade jag med Marie igen efter så länge. Hon har som vanligt bunkrat sig uppe i norrland, för att slippa all skit här i stockholm. Vi pratade om lite ditt och datt och efter en tids konversation så slog det mig att snart är jag myndig! Marie fyller visserligen år 8 månader före mig och blir därför ocencurerat vuxen innan mig men det tar jag igen genom att vara starkast av oss två. Nej, nu så ska jag fixa en msn åt mamma så att hon kan växa upp och bli som hennes dotter! Hasta La Vista P.s Drack precis upp en hel flaska med äppelmust, fan va gott! D.s

Oh take the night! Oh baby, I am the right... In the church is the präst I am the Bäst you can fuck the rest, now shall it be fest!

Hej. Iförrgår blev jag sjuk, igen! Jag tror att mitt immunförsvar slutat fungera eftersom jag åt antibiotika förra gången jagf var sjuk. Man ska aldrig ära piller! Inte under några som helst omständigheter! I alla fall. Hugo ringde mig idag (han har börjat ringa?) Och berättade att jag låter Tom gå igenom ett stort lidande genom att låta honom "hållas". Ja, jag och min ex-pojkvän har nämligen en paous just nu. Åtmindstonde har han det, jag har redan bestämt mig för ett adjö. =( Han skickade nyligen ett brev om hur olycklig han är utan mig, dagen efter det blev jag sjuk utan anledning... :I Marie berättade för någon vecka sen att man faktist kan dö av hjärtesorg! Ha ha.. Ha. Förlåt för att jag har förstört ditt liv Tom. Nu är det dags för mig att äta köttfärslimpa, jag hatar köttfärslimpa. =)

Dagen började med ett matteprov. Aj. Efter det så missade jag dansen, visserligen skönt, men man vill ju inte sänka sig när man redan ligger på milimeters gränsen^^ Efter det var det musikal timme, var inte direkt på topp då heller. Lunch, extremt snuskig, Besudlade korvar. Sen Ensemble, mensverken tog i mer än jag och min röst. Slut, skåpen, han... vad vill jag? Akrobatiken var kul. Resten av dan var väl helt ok. Vill ha mer kritik på teatern, har bestämt mig för att det är något jag vill hålla på med! Tror jag. fan att jag ska ha så JÄVLA SVÅRT FÖR ATT BESTÄMMA MIG! Äter choklad, fastän jag bestämde igår att det inte var något jag skulle hålla på med. Mor hittade förresten äntligen den stulna vin-boxen under några hyllor i mitt rum! Kände mig tillslut som en tvättäkta 17åring, vad gör man inte? =) Måste lämna tillbaka några filmer, aurovair (eller hur fan det nu stavas)

Pratar med Marie i telefon. Det är läskigt när hon är arg, fast nu var hon arg på låtsas! Hon säger att hon måste få ut sina aggressioner och att hon tycker att det är lustfyllt att höra mig argumentera! Nu berättar hon att "agony" betyder dödskamp... Den kvinnan är ett stycke matbröd ibland men, vem bangar?

vart skulle man ta vägen

jag och johanna. fick ryck och begav oss ut i skog och mark, med en kamera!

Vet inte riktigt varför jag erkänner?!