Människan
Idag var jag hemma från skolan, igen. Fick för mig igår att jag var magsjuk, sen var det huvudvärk.
Idag då allt ringde, då jag vaknade - och då jag kände det, så sa jag Nej och jag ville det tydligen tillräckligt. Nej alltså.
Vid nästa vaknande så var det telefonen - "Ja du kan komma över. (Ja gör det nu.)"
Vi låg i min sjukdomssäng till klockan tre och tills det att det började bli mörkt ute drack vi kaffe och åt bröd med smör och allt det där. Efter att han åkt och efter att vi sagt adjö vid mina två ytterdörrar så gick jag tillbaka in till köket för att fortsätta sjuk-fikat fast med utbytt sällskap. Ett tag var jag jätteglad över att vi över huvudtaget hade en tv, för det är det faktiskt inte alla som har. Men efter ett annat tag så gick jag ut då jag, utan anledning, kände sympati för program jag inte ens borde känna till. Kände mig på något sätt lite blödig och blöt, men det var ju inte så konstigt, med tanke på vädret.
Inte för att det var ett piskande regn med bakrundsjud av åska, men jag gick ändå in i den där gamla begagnade butiken mest för värmens skull. Priset blev 90 svenska enkronor. En film och en tröja." Aldrig blir det tillräckligt!" Tänkte alla konsumenter på denna jord och jag med när mannen räckte mig påsen med det nyinköpta och växeln. Tack, tack och Hejdå. Stegen förde mig vidare till de tomma - ofarliga gatorna.
Det regnade och påsen prasslade i takt till vinden. Ibland lät det som om någon gick bredvid mig, det lät så när blåsten plockade upp några ihopgeggade löv från rännstenen och lät dom dras en bit över asfalten, över lite knastrande grus. Ho, ho? Men allt var bara jag, det var bara jag, alltså - Jag.
Började gå hemmåt, kissnödig. Ville skriva ner allt jag tänkt under kvällen men nu tycks allt ha försvunnit, allt som var så bra. Kom det ut med urinet? Imorgon ska jag gå till skolan och lära mig mer om människan, visa den nya tröjan, prata om förbjudna program. Skänka en tanke åt igår som är idag och kanske vara glad över att jag orkade slösa bort en hel dag åt sakerna jag inte ens vet att jag kan slösa tid på i vanliga fall.
*Avslutar kvällen med att äta den där godisbiten som ser ut som en kycklingklubba.*
Idag då allt ringde, då jag vaknade - och då jag kände det, så sa jag Nej och jag ville det tydligen tillräckligt. Nej alltså.
Vid nästa vaknande så var det telefonen - "Ja du kan komma över. (Ja gör det nu.)"
Vi låg i min sjukdomssäng till klockan tre och tills det att det började bli mörkt ute drack vi kaffe och åt bröd med smör och allt det där. Efter att han åkt och efter att vi sagt adjö vid mina två ytterdörrar så gick jag tillbaka in till köket för att fortsätta sjuk-fikat fast med utbytt sällskap. Ett tag var jag jätteglad över att vi över huvudtaget hade en tv, för det är det faktiskt inte alla som har. Men efter ett annat tag så gick jag ut då jag, utan anledning, kände sympati för program jag inte ens borde känna till. Kände mig på något sätt lite blödig och blöt, men det var ju inte så konstigt, med tanke på vädret.
Inte för att det var ett piskande regn med bakrundsjud av åska, men jag gick ändå in i den där gamla begagnade butiken mest för värmens skull. Priset blev 90 svenska enkronor. En film och en tröja." Aldrig blir det tillräckligt!" Tänkte alla konsumenter på denna jord och jag med när mannen räckte mig påsen med det nyinköpta och växeln. Tack, tack och Hejdå. Stegen förde mig vidare till de tomma - ofarliga gatorna.
Det regnade och påsen prasslade i takt till vinden. Ibland lät det som om någon gick bredvid mig, det lät så när blåsten plockade upp några ihopgeggade löv från rännstenen och lät dom dras en bit över asfalten, över lite knastrande grus. Ho, ho? Men allt var bara jag, det var bara jag, alltså - Jag.
Började gå hemmåt, kissnödig. Ville skriva ner allt jag tänkt under kvällen men nu tycks allt ha försvunnit, allt som var så bra. Kom det ut med urinet? Imorgon ska jag gå till skolan och lära mig mer om människan, visa den nya tröjan, prata om förbjudna program. Skänka en tanke åt igår som är idag och kanske vara glad över att jag orkade slösa bort en hel dag åt sakerna jag inte ens vet att jag kan slösa tid på i vanliga fall.
*Avslutar kvällen med att äta den där godisbiten som ser ut som en kycklingklubba.*
Kommentarer
Trackback