Elsa Skagerberg

Jag är lite skakig, lite uppe försent och smått irriterad över att jag inte har någon väckarklocka tills i morgon, dagen D.

Dagen D, dagen då jag sansar mig, tar klivet, klipper mig, nej, men går till skolan igen. Vid en tid i morgon så ska jag, Elsa Skagerbaih, Skageirb, Skegieer, Skagerlund, skaerbevg, Skagerburg, skaetberj, Skagerberg. Vid en tid så ska jag (försöka,) skriva in mitt namn på någon form av kanske vitt papper, medtag legitimation och antagningsbesked. Jag ska bli en relevant människa vid ett universitet.

Kvällen innan dessa viktiga steg i livet är viktiga. Man tvättar sig mer noggrant än annars, tvålar in sig två gånger extra och planerar på hur och varför man ska göra som man bör göra för att känna sig så bra som möjligt. Man ska veta vart man ska, man kollar upp det, kanske fem gånger. Man planerar frukosten, mängden läppglans, doften, attityden, tonen i rösten. 

Under en kväll och en lång morgon består allt av en timmes registrering. 

Haha, jävla sjuka skit.

Allt det för att sen efter en vecka, återgå till att komma fem minuter försent och ha glömt att tvätta håret. 

Hur länge pågår det här? Vem fan bryr sig om mig när alla bara bryr sig om sitt eget? 

Tur att jag tänkte och övervägde allt detta fåneri innan kaoset utbröt, är det därför jag sitter här 02.20 och dumstirrar? 

Skakig och smutsig och lite halvseriös, vad betyder egentligen i morgon? 

Väck mig klockan 10, tack.