Förkyld

Nu är jag fanemej trött på att ligga hemma och vara trött och inte göra annat än att frossa i bulliga bröd och titta på Mumintrollet. Just det. Otroligt nog.
Jag demonstererade lite mot sjukdomen genom att gå ut och åka lite buss. Fast utomhus var för kallt och bussen var varm och jag kunde inte hjälpa känslan av att känna mig sådär äckligt sjukdomlig. Känslan av att alla på bussen visste att under den stora jackan jag svept på mig och bakom halsduken så gömde sig ett äckel.
Snor och baciller och gammal otvättad hud. Bäst att stänga in sig i det där själv och vänta tills man slutar producera mer av geggan. Då kan man tvätta sig och allt man rört vid och sen, äntligen, komma ut och andas med den friska resten.
Vi får helt enkelt hoppas att när jag vaknar i min sjukdomssäng i morgon så luktar allt gott, eller, luktar någonting annat än blodigt snor.

Hej hopp, sjukdomskropp

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback