Iland

Dumma tanke, sluta växa. På något sätt så känns det bra. Jag vill erinra mig om att det faktiskt ska kännas så?

Jag har allt:
* Hus
* Mat
* Pengar
* Kärlek
* Vänskap

Jag har det och jag har det så mycket som jag vill och jag vet att jag kan slarva, för jag är väldigt oansvarig. Jag har byggnader att besöka, platser som jag bara måste se och ta på, för det får man. Jag får det, jag gör det även fast man inte får, för att säga en sanning. Och om jag skulle hamna på fel plats så vet jag att det spelar ingen roll, för jag har allt ändå. Helt skyddad, som i en Mamba.
Många skulle säga att det är därför som tanken växer eftersom att Jag inte tillåts att göra det fast jag har allt och alla tillgångar. Riskabla faror, faror som är riskabla alltså.
Just det - tanken som växer som är dum: Den är dum, så den växer just därför.
Det lät inte helt odumt det heller, snart är alla varningar om vad "jag har" borta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback