Elsa Skagerberg

Har funderat sen 19:34 om jag ska skriva ett inlägg eller inte. Nu är allt avstängt som brukar vara igång på min dator, utom just "nytt inlägg" rutan, så varför inte? Helgen har varit härlig men farlig, men vem gillar inte lite action? Måste öva på mina monologer när det gäller att prata med föräldrar! De är ena hårda nötter! Man vet ALDRIG hur/vad/vem man kan prata om! Att fråga en vanlig fråga som t.ex "vad ska du göra när du blir stor?" går ju inte att ställa? Eller gör det det? Och om det gör det, får man då fråga "hur gammal är du?" När jag blir "stor" (alltså över 30+ och kanske har några ungar + en volvo) så ska jag nog försöka visa alla unga förvirrade själar att de kan ställa alla slags frågot till mig. Orka hamna i ett fack bara för att man är en "sån där vuxen"... Imorse åt jag och Johanna våfflor med sylt&grädde till frukost, sen åkte vi pulka. Om möjligt var jag klumpigast i backen (åkte självklart på nån ettrig liten unge som jag då tog tag i och åkte vidare med några meter.) Men däremot så fanns det föräldrar utan dess like, som gjorde exakt samma sak! Det får en att tänka om man någonsin kommer sluta med barnsligheter? Barnsligheter: Våfflor, pulka, dumma frågor, onödiga farligheter etc. Slutar det någonsin, eller är det något som hör hela livet och alla människor till? Kanske är den enda skillnaden att man lagar våfflorna istället för att sitta vid bordet och skrika efter dem? Konstigt nog lagade jag våfflorna idag, är jag vuxen då? // E.Skagerberg