Elsa Skagerberg

-Vänta, jag har väl kultur och idé historian kvar?
-Ja.
-Och jag sitter och lyssnar på Aretha Franklin?
-Ja.

Julia och Eva cassidy hjälper mig att vakna. kalaset börjar vid två, då är vi klara, att äta frukost. Rostat bröd - traditionerligt är bäst. Presenterna är rullande däck, alla älskar sånt. Sen tåget- uppsala, Grattis, grattis, sångerna, muffins och tårta, playstation, och mobbing från släktmedlemmar och likblodiga.


-"Vilken linje gick du nu igen?"
-"Musikal."
-"Musikal?? Som en sån där där man sjuger?
-"Japp."
-"HAHA! Men det är ju i sådana som dem bara börjar sjunga i helt plötsligt?! Man tror att man ser en vanlig film, men helt plötsligt börjar en jävla sång!!"
-"Mm.."
-"Men ska du inte sjunga snart då? (han försöker ta toner) -"Ååh, jag och mitt fat, med en liten tårtbit!"

(Sen håller resten av kalassällskapet igång med den påfrestande grova mobbingen tills Jesper, näst äldsta brorsan, ropar ut: "Vart är den där musikalaren? Du ska väl för fan ta ton för "Ja Må Dom Leva"?)


Efter kalaset berättade Julia och jag hemlisar för varandra <3. Tillbaka i Stockholm blev det tjockerier med Jonna och Liza på en överträffligt bakterieinfekterad pizzeria, engelskan skulle ju bli klar. Jag fick i uppgift att hitta en kärlekssång att ha spelades i bakrunden. Vart hittar man kärleksånger? Vem skriver om sånt?

I fredags var det sofistikerat. Jag och David var mogna och gick på Dramaten, "Ett drömspel". Allt förstördes dock när vi hämtat ut kuveret med biljetterna: "Till Charlottes unge"
Ja, det var ju jag det. Varför Rolf tvunget skulle skriva det, vet jag inte. Kanske är det inte meningen att jag ska vara något annat. Sofistikerade och uppfinningsrika, allt försvann. Uppfinnarlågan försvann efter: "Massagemaskinen." Vi kom fram till att den var en dålig idé. Den som skulle pröva den en gång, skulle föralltid vara fast och slutligen dö, av liggsår.


*Johanna och jag har erkänt att vi saknar varandra.
*Marie och jag har erkänt att Pelle på konsum inte är riktigt lika mycket värd som alla andra.
*Jonna har erkänt att jag är lite äckligare än de flesta.
*Maria och Kalle med C har erkänt att jag är en senkommare.
*Pappa och Julia har ännu inte erkänt deras förtryck mot mig.
*Mamma har erkänt att jag inte får äta framför TVn mer.
*Jack har erkänt att jag är oengagerad
* Annelie har erkänt att konserten gick bra, utan mitt närvarande.
* Släkten har erkänt deras förakt mot mitt val av linje.
* Hanna har erkänt att hon är elak.
* Nicole har erkänt att London finns.

* Jag håller med.

Nu sitter jag och lyssnar på Aretha igen. Hon är arg över att jag inte gått och lagt mig. Alltså nej, Mamma är arg. Hon sover nu. Men jag vet att hon och pappa är ängsliga över mina rödspräckliga ögon om morgonen och mina tvära svar om natten.

Om jag sover mer så är jag också mer vaken.
Från Vintertid till Sommartid. Om jag byter nu så vaknar jag en timme för tidigt! Det heter ju normaltid!
Elsa rymm inte, låt sommaren krama dina blekfärska vader och ditt tafatta uttryck!


Aretha Franklin sjunger om kärlek verkar det som. Fast hon är ju tjock också. Grattis Grattis.