Elsa Skagerberg

Du hade gått när jag äntligen blev klar med det fruktansvärda engelskarbetet. Hungern hade rivit upp hela mitt inre när jag var färdig med detta outhärdliga uppdrag. Utanför ditt arbetsrum kollade jag snabbt på klockan på min mobiltelefon - 16:10. Fan. Jag knackade en, två kanske tre gånger, knogarna i smärta färgäves. Med tunga steg jämmrade jag mig över hur rummet dit in jag knackat hade vart lika tomt som min egen magsäck, när hade du åkt? I personalrummet öppnade dom inte heller först men jag visste att där inne fanns i alla fall någon levande själ, en tant öppnade. "Är Charlotte Walterson här..?"
Nej, du hade åkt. Var mitt lidande i biblioteket förgäves? Rytterskog satt och nästan vaktade facken som låg tomma och gapande. Jag matade ditt med Faxtra, ditt fack. Med den bästa blandningen av slit, panik och iver hade jag renskrivit det som jag tidigare fått underkänt på. Skulle du läsa det? Spelade det ens någon roll längre? Nu ligger det i alla fall där, pappret. Och om du hinner läsa det här desperata men sanningstrogna meddelandet så kan du väl i alla fall tänka på, att jag matade ditt fack först.


(Avsett för Charlotte Waltersons mailbox)


Mvh //Elsa Skagerberg